Som industrigummispecialist har J-Flex utvecklat en omfattande ordlista med termer relaterade till industrigummiindustrin. Från silikonskivor till gummilister till gjutna silikongummitätningar har vi definitioner som kan hjälpa dig att få en förståelse för de olika tekniska termerna.
Välj en term från rullgardinsmenyn för att ta reda på en fullständig förklaring nedan - om termen du letar efter inte finns på vår lista, vänligen meddela oss via telefon eller e-post, så att vi kan lägga till den till allas fördel.
Gummits nötningsegenskaper är svåra att definiera. Många olika nötningsmaskiner har designats men de ger inte alltid liknande resultat. De vanligaste slipmaskinerna är AKRON, Dunlop och DuPont. Resultaten registreras som volymförlust per standardprovbit, eller som skillnaden i volymförlust jämfört med ett standardmaterial med känt nötningsvärde. Index för relativ nötning används också.
ISO-REFERENS: 4649
Värmeåldring används i stor utsträckning som en metod för att utvärdera långtidsåldringsegenskaper. Hårdhet och dragprovbitar av hanteltyp placeras i en luftcirkulerande ugn under en specifik tidsperiod vid en given temperatur (t.ex. 7 dagar vid 70°C). Gummits egenskaper testas sedan och jämförs med egenskaperna före åldring. Den procentandel som behålls för varje egenskap registreras (förändring i hårdhet registreras i grader).
ASTM REFERENS: D573
BS REFERENS: BS 903 del A19
ISO-REFERENS: 188
Förhållandet mellan kraften som behövs för att flytta en elastomer över en given yta till de totala krafterna som trycker på elastomeren och ytan.
En cylindrisk knapp av gummi med känd tjocklek komprimeras till en fast höjd (typiskt 70 % eller 75 % av dess ursprungliga höjd) vid en definierad temperatur under en specifik tidsperiod. Knappen släpps sedan, tillåts återhämta sig (vanligtvis i 30 minuter) och tjockleken mäts. Kompressionsuppsättning är den höjd som inte återvinns uttryckt som en procentandel av den mängd som den komprimerades med.
ASTM REFERENS: D395
ISO-REFERENS: 815
ASTM REFERENS: D991 & D257
ISO-REFERENS: 2878
Förlängning definieras som längden vid brottpunkten uttryckt i procent av dess ursprungliga längd (dvs. längd i vila), t.ex. om ett gummi når två gånger sin längd innan det går sönder dess förlängning är 100 %.
ASTM REFERENS: D412
ISO-REFERENS: 37
Flammotståndsprovning kräver en standardbrännare och bränsle som ger en låga med kända egenskaper. Gummiprover placeras sedan på en viss plats i lågan och avlägsnas efter en antändningsperiod. Den tid det tar för gummit att självslockna registreras med anteckningar om efterflöde och eventuella heta partiklar som avges av provet i något skede.
Vätskemotstånd mäts vanligtvis av vätskans effekt på volymen av gummit som exponeras som en volymförändring (t.ex. +100 % indikerar att gummivolymen har fördubblats som ett resultat av exponering för vätskan, -10 % indikerar att volymen gummi har minskat som ett resultat av exponering för vätskan). Volymförändring mäts genom att bestämma vikten av ett prov i luft och vatten före och efter exponering för vätskan under definierade förhållanden. Provet är normalt helt nedsänkt i vätskan.
Vätskebeständighet kan också definieras på samma sätt som kemisk beständighet (ovan), dvs genom förändringar i gummits egenskaper.
W1 Wt i luft (initial) W2 Wt i vatten (initial) W3 Wt i luft (svullen) W4 Wt i vatten (svullen)
ASTM REFERENS: D471
BS REFERENS: BS 903 del A16
ISO-REFERENS: 1817
Stötskyddsskumprofiler ger ett mycket synligt skydd på skarpa hörn, kanter, maskiner, ställ och fordon – vilket förhindrar olyckor på arbetsplatsen.
Mätt i grader och baserat på inträngningen i gummit av en definierad intryckare under en inställd belastning. Tre skalor används vanligtvis: IRHD (International Rubber Hardness Degrees), Shore A och Shore D för hårda material över 90° Shore A. IRHD föredras för de flesta specifikationer men Shore A är också i utbredd användning.
ASTM REFERENS: D2240 & D1415
ISO-REFERENS: 48
Modulen mäts som kraften per ytenhet som krävs för att sträcka ut ett gummi till en angiven procentandel av dess ursprungliga längd, t.ex. till 100 %, 200 % eller 300 %. Det skrivs ofta som M100 = 3,0 MPa (dvs modul vid 100% = 3,0 MPa).
ASTM REFERENS: D412
ISO-REFERENS: 37
Ozon orsakar sprickbildning i gummi. Provbitar placeras vanligtvis under en liten grad av spänning, t.ex. genom att böjas runt en dorn eller sträckas med 5 %. Provet exponeras under statiska förhållanden för en kontrollerad atmosfär som innehåller ozon (vanligtvis 50 ppm). Sprickorna graderas med standardfotografier, genom mått eller genom beskrivning, t.ex. "synliga under 10 x förstoring" "synliga för blotta ögat" etc. Resultaten kan registreras som den tid det tar att nå en viss sprickgrad, eller som grad av sprickbildning uppenbar efter en bestämd tidsperiod.
ASTM REFERENS: D1149
ISO-REFERENS: 1431-1
Måttet på studsningen (studs) av en metallkula som föll på en given höjd på ett elastomerprov.
Resiliens mäts på standardtestutrustning (av vilka det finns flera typer – t.ex. Dunlop, Tripsometer, Lupke, Rebound). Standardprovbitar slås av "hammaren" och hammarens "studs tillbaka" mäts. Detta uttrycks som en procentandel av hammarens flygbana.
ASTM REFERENS: D2632
ISO-REFERENS: 4662
Densitet definieras som massan per volymenhet och mäts genom att väga gummiprovet i luft och vatten.
ISO-REFERENS: 2781
Högpresterande arkgummi tillverkat av silikonelastomer.
Rivstyrka mäts som kraften som krävs för att riva en standardbit. Standardprovbitarna är utformade för att producera svaga punkter där en rivning initieras.
ASTM REFERENS: D624
ISO-REFERENS: 34
Detta mäts i olika enheter och uttrycks som en kraft per ytenhet. En standardprovbit av hanteltyp med känd tvärsnittsarea används som sträcks tills den går sönder. Den kraft som krävs för att göra det registreras sedan och uttrycks som kraft per ytenhet.
ASTM REFERENS: D412
ISO-REFERENS: 37
En elastomers förmåga att leda värme.
Vädermotstånd är ett ganska subjektivt test och det är nödvändigt att tydligt ange under vilka förhållanden exponeringen ägde rum, dvs. datum, geografisk plats, vinkel och exponeringsriktning i förhållande till solen etc.
Testbitarnas egenskaper mäts före och efter exponering och uttrycks som procentuella förändringar (med undantag för hårdhetsförändringar som vanligtvis registreras i grader). Förändringen i vilken egenskap som helst kan mätas men de vanligaste är hårdhet, draghållfasthet, brottöjning och modul vid 100 % och 300 %.
ASTM REFERENS: D1171
ISO-REFERENS: 4665
Denna guide är avsedd att hjälpa dig att förstå de mest använda termerna från gummiindustrin. Informationen bör användas tillsammans med nationella och internationella standarder och lagstiftning som rör egenskaper och säker applicering av gummi. I slutändan är det kundens direkta ansvar att fatta det slutliga beslutet om lämpligheten av ett gummimaterial för en viss applikation.
Om du letar efter en vänlig och hjälpsam leverantör av industrigummiprodukter, med avundsvärd produktkunskap och utmärkt kundservice, så hittar du det i J-Flex. Vi levererar ett brett utbud av kvalitetsartiklar, inklusive gummiduk och en rad tillverkningar gjorda av premiumklassade elastomerer inklusive silikon och Viton™ - av vilka många är tillgängliga för leverans nästa dag. Grundades 1984, har vi samlat på oss en mängd erfarenhet och är den föredragna leverantören av industriella gummiprodukter - tillhandahåller tekniska gummikomponenter och specialgummi du kan lita på. Oavsett om du letar efter silikonskivor, gummilister, packningar, hylsor, profiler, bälgar, tillverkningar, gummitätningsmedel eller lim - inklusive Viton™-skivor och tätningsmedel kan J-Flex hjälpa dig. Du hittar information om ackrediteringar, godkännanden, certifieringar och efterlevnad vår kvalitetssäkringssida .
Mejla oss
Begär en offert
Fråga experterna