Som specialist på industriellt gummi har J-Flex utvecklat en omfattande ordlista med termer relaterade till den industriella gummiindustrin. Från silikonfolie till gummilister och gjutna silikontätningar har vi definitioner som kan hjälpa dig att förstå de olika tekniska termerna.
Välj en term från rullgardinsmenyn för att få en fullständig förklaring nedan – om termen du letar efter inte finns med i vår lista, vänligen meddela oss via telefon eller e-post, så att vi kan lägga till den för allas bästa.
Slitstyrka hos gummi är svåra att definiera. Många olika slipmaskiner har konstruerats men de ger inte alltid liknande resultat. De vanligaste slipmaskinerna är AKRON, Dunlop och DuPont. Resultaten registreras som volymförlust per standardprovstycke, eller som skillnaden i volymförlust jämfört med ett standardmaterial med känt slitstyrka. Index för relativ slitning används också.
ISO-REFERENS: 4649
Värmeåldring används ofta som en metod för att utvärdera långsiktiga åldringsegenskaper. Hårdhets- och hantelliknande dragprovsbitar placeras i en luftcirkulerande ugn under en specifik tidsperiod vid en given temperatur (t.ex. 7 dagar vid 70 °C). Gummits egenskaper testas sedan och jämförs med egenskaperna före åldring. Den procentuella andelen som bibehålls för varje egenskap registreras (förändringen i hårdhet registreras i grader).
ASTM-REFERENS: D573
BS-REFERENS: BS 903 Del A19
ISO-REFERENS: 188
Förhållandet mellan den kraft som behövs för att förflytta en elastomer över en given yta och de totala krafter som pressar på elastomeren och ytan.
En cylindrisk gummiknapp med känd tjocklek komprimeras till en fast höjd (vanligtvis 70 % eller 75 % av sin ursprungliga höjd) vid en definierad temperatur under en viss tidsperiod. Knappen släpps sedan, får återhämta sig (vanligtvis i 30 minuter) och tjockleken mäts. Kompressionssättningen är den höjd som inte återhämtas uttryckt som en procentandel av den mängd med vilken den komprimerades.
ASTM-REFERENS: D395
ISO-REFERENS: 815
ASTM-REFERENS: D991 och D257
ISO-REFERENS: 2878
Förlängning definieras som längden vid brottpunkten uttryckt som en procentandel av dess ursprungliga längd (dvs. längd i vila), t.ex. om ett gummimaterial når dubbelt så långt som det innan det går sönder är dess förlängning 100 %.
ASTM-REFERENS: D412
ISO-REFERENS: 37
Flammotståndstestning kräver en standardbrännare och bränsle som ger en låga med kända egenskaper. Gummiprover placeras sedan på en viss plats i lågan och avlägsnas efter en antändningsperiod. Tiden det tar för gummit att självslockna registreras med anteckningar om efterflöde och eventuella heta partiklar som avges av provet i något skede.
Vätskebeständighet mäts vanligtvis genom vätskans inverkan på den exponerade gummivolymen vid en volymförändring (t.ex. +100 % indikerar att gummivolymen har fördubblats till följd av exponering för vätskan, -10 % indikerar att gummivolymen har minskat till följd av exponering för vätskan). Volymförändring mäts genom att bestämma vikten av ett prov i luft och vatten före och efter exponering för vätskan under definierade förhållanden. Provet är normalt helt nedsänkt i vätskan.
Vätskebeständighet kan också definieras på samma sätt som kemisk beständighet (ovan), dvs. genom förändring i gummits egenskaper.
W1 Vikt i luft (initialt) W2 Vikt i vatten (initialt) W3 Vikt i luft (svällt) W4 Vikt i vatten (svällt)
ASTM-REFERENS: D471
BS-REFERENS: BS 903 Del A16
ISO-REFERENS: 1817
Skumprofiler med stötskydd ger ett tydligt skydd på vassa hörn, kanter, maskiner, ställ och fordon – vilket förhindrar olyckor på arbetsplatsen.
Mätt i grader och baserat på penetrationen in i gummit hos en definierad indentor under en inställd belastning. Tre skalor används vanligtvis: IRHD (International Rubber Hardness Degrees), Shore A och Shore D för hårda material över 90° Shore A. IRHD föredras för de flesta specifikationer, men Shore A används också i stor utsträckning.
ASTM-REFERENS: D2240 och D1415
ISO-REFERENS: 48
Modulen mäts som den kraft per ytenhet som krävs för att sträcka ett gummimaterial till en angiven procentandel av dess ursprungliga längd, t.ex. till 100 %, 200 % eller 300 %. Den skrivs ofta som M100 = 3,0 MPa (dvs. modul vid 100 % = 3,0 MPa).
ASTM-REFERENS: D412
ISO-REFERENS: 37
Ozon orsakar sprickbildning i gummi. Testbitar placeras vanligtvis under en liten grad av spänning, t.ex. genom att böjas runt en dorn eller sträckas med 5 %. Provet exponeras under statiska förhållanden för en kontrollerad atmosfär som innehåller ozon (vanligtvis 50 ppm). Sprickorna graderas med hjälp av standardfotografier, genom mätning eller genom beskrivning, t.ex. "synlig under 10 gångers förstoring", "synlig för blotta ögat" etc. Resultaten kan registreras som den tid det tar att nå en viss grad av sprickbildning, eller som graden av sprickbildning som syns efter en bestämd tidsperiod.
ASTM-REFERENS: D1149
ISO-REFERENS: 1431-1
Måttet på återstudsen (studsen) hos en metallkula som tappas på en given höjd mot ett elastomerprov.
Elasticitet mäts med standardtestutrustning (av vilken det finns flera typer – t.ex. Dunlop, Tripsometer, Lupke, Rebound). Standardprovbitar träffas av "hammaren" och hammarens "studs" mäts. Detta uttrycks som en procentandel av hammarens flygbana.
ASTM-REFERENS: D2632
ISO-REFERENS: 4662
Densitet definieras som massa per volymenhet och mäts genom att väga gummiprovet i luft och vatten.
ISO-REFERENS: 2781
Högpresterande gummiduk tillverkad av silikonelastomer.
Rivhållfasthet mäts som den kraft som krävs för att riva sönder ett standardstycke. Standardprovbitarna är utformade för att skapa svaga punkter där en bristning initieras.
ASTM-REFERENS: D624
ISO-REFERENS: 34
Detta mäts i olika enheter och uttrycks som kraft per ytenhet. En standard hantelliknande provbit med känd tvärsnittsarea används, vilken sträcks tills den går sönder. Den kraft som krävs för att göra detta registreras sedan och uttrycks som kraft per ytenhet.
ASTM-REFERENS: D412
ISO-REFERENS: 37
En elastomers förmåga att leda värme.
Väderbeständighet är ett ganska subjektivt test och det är nödvändigt att tydligt ange de förhållanden under vilka exponeringen ägde rum, dvs. datum, geografisk plats, exponeringsvinkel och -riktning i förhållande till solen etc.
Testbitarnas egenskaper mäts före och efter exponering och uttrycks som procentuella förändringar (med undantag för hårdhetsförändringar som vanligtvis registreras i grader). Förändringen i vilken egenskap som helst kan mätas, men de vanligaste är hårdhet, draghållfasthet, brottöjning och elasticitetsmodul vid 100 % och 300 %.
ASTM-REFERENS: D1171
ISO-REFERENS: 4665
Denna guide är avsedd att hjälpa till att förstå de vanligaste termerna från gummiindustrin. Informationen bör användas tillsammans med nationella och internationella standarder och lagstiftning gällande egenskaper och säker användning av gummi. I slutändan är det kundens direkta ansvar att fatta det slutgiltiga beslutet om ett gummimaterials lämplighet för en viss tillämpning.
Om du letar efter en vänlig och hjälpsam leverantör av industriella gummiprodukter, med avundsvärd produktkunskap och utmärkt kundservice, då hittar du det hos J-Flex. Vi levererar ett brett utbud av kvalitetsprodukter, inklusive gummiduk och en rad olika fabrikationer tillverkade av premiumelastomerer, inklusive silikon och Viton™ - många av vilka är tillgängliga för leverans nästa dag. Grundat 1984, har vi samlat en mängd erfarenhet och är den föredragna leverantören av industriella gummiprodukter - och tillhandahåller konstruerade gummikomponenter och specialiserade gummidukar som du kan lita på. Oavsett om du letar efter silikondukar, gummilister, packningar, hylsor, extruderingar, bälgar, fabrikationer, gummitätningsmedel eller lim - inklusive Viton™-dukar och tätningsmedel, kan J-Flex hjälpa dig. Du hittar information om ackrediteringar, godkännanden, certifieringar och efterlevnad på vår kvalitetssäkringssida .
Mejla oss
Begär en offert
Fråga experterna